Raspresentation av PYRENEISK MASTIFF (Mastin del Pirineo)
FCI-nummer 92, Grupp 2. MOLOSSER
Rasens hemland är Spanien, synonyma namn kan vara Mostin d’Aragon, Mostin dell’Arago.
Vakt-och skyddshund. Sällskapshund med vaktegenskapar.
I ursprungslandet Spanien användes dessa hundar förr till att vakta och skydda fårflocken och herdarna mot vargar och björnar. I gamla skrifter står det att man behövde 5 st PM:ar till 1000 får. Medan fåren betade nere i dalen, var hundarna utplacerade på klipphyllor ovanför, men några hundar gick också ihop med fåren; som skydd mot bakhållsanfall från en annan grupp vargar.Det hela var noga planerat och hundarna visste precis vad som gällde.
Tiderna har förändrats, hundarna arbetar inte längre på samma sätt, de används numera som sällskapshundar med vaktegenskapar.
Efterfrågan av rasen är fortfarande störst runt Medelhavets norra delar. Hunden används där mera som gårdsvakt, helst utomhus, dygnet runt, året om. Men populariteten ökar, och flera länder, kontinenter, importerar ständigt flera hundar av denna ras.
Antalet Pyreneiska Mastiffer i livet i Skandinavien idag är svårt att dokumentera. I Norge finns gissningsvis 15- 20 st PM:ar idag. Sverige kan väl ha cirka 50- 60, medan det i Finland finns flera hundra. I Danmark fanns det några få exemplar förr en tid sedan, men det är ovisst hur många av dessa som finns kvar. 1 tikvalp blev exporterat dit i 2006 ifrån Sverige.
Rasen trivs bäst i större fria landskap, på gårdar, på landet, där den kan vakta sitt område och sina människor, familj och dess ägodelar. Pyreneisk Mastiff (PM) trivs inte i större tätbefolkade samhällen; stadsmiljöer, lägenheter, då hunden gärna tar på sig ansvaret att vakta även grannens område.
En Pyreneisk Mastiff är mycket lättdresserad. Den gillar barn, andra husdjur, och allt som tillhör ”flocken.”
En PM går aldrig själv till attack, dess huvuduppgift är att försvara. Den har en mycket vaken blick och håller noga koll över sitt område, utan att detta är direkt uppenbart för oss. En PM har sin familj, sitt hem/byggnader, bilar och i stort sett alla ägodelar att vakta/skydda.
I motsats till andra raser inom gruppen Bergshundar har en PM inte något eget större revir utanför familjen att skydda. Den smiter inte, den springer inte i väg för att hålla all skog bredvid hemmet fri från inkräktare. Den vill vara hos sina människor, sin familj, vara nära.
Alla vet vi att nya tider och domesticeringen av våra raser, också hos PM, gett en mildare mentalitet och sätt att bemöta människan på. Rasen skall vara vänlig, lugn, stolt och synnerligen intelligent.
Mot främlingar skall den vara orädd och aldrig undfallande. Mot andra hundar är den vänligt inställd och medveten om sin styrka. Om den tvingas slåss är den en ytterst skicklig slagskämpe och visar då ett beteendemönster utvecklat sedan sekler i strider mot vargar. Skallet skall vara djupt och respektingivande. Rasen skall ha ett vaksamt uttryck.
Alltsedan slutet av 1970-talet, när rasen var utrotningshotad, har man försökt att återuppbygga rasen med STANDARDEN (den första kom 1982) som mall. Aveln har gått snabbt, många individer är födda; genpoolen är liten; rasen är inte homogen varken när det gäller TYP och KARAKTÄR. Det vilar ett stort ansvar på uppfödare
Man kan inte tvivla på PM:ens behov av styrka i både skelett och muskelsättning. Volym och massivitet kräver sin benstomme och det måste lägges mycket hårdare vikt vid PM:ens rörelser; den måste ha kraft, och inte minst tillräckligt DRIV. Svaghet i tassar, mellanhänder, svaghet i hasled, ledernas vinklingar och höfteledsdysplasier, har under en längre tid visat på svaga rörelser hos en del av hundarna, också i hemlandet Spanien.
Här i Norden ser en ofta för feta hundar, och jag skulle önska att flera ägare unlater att bygga upp sina massiva hundar enbart på fett…man kan alldri få en funktionell stor hund ut av fetma, men av rätt proportion mat och aktivitet. Detta gäller också Pyreneisk Mastiff.
STORLEK är viktigt inom rasen. Det finns ingen övre gräns för storleken. I en konkurrenssituation skall alltid den större hunden föredras.
Minimihöjd: hanhund: 77 cm Tik: 72 cm
Det är dock önskvärt at dessa siffror överskrids med god marginal. Önskvärt är att hanhundar överskrider 81 cm och tikar 75 cm.
En Pyreneisk Mastiff ska vara en vacker balancerad GIGANT, sund och funktionell, av MOLOSSER TYP!
Jag rekommenderar denna ras med deras hängivenhet till människan med en ständig önskan om att vara nära, vara nära för att vakta och skydda, både mig och mitt, utan att springa iväg på egna utflykter. Kort sagt; du får ingen bättre kompis!
Med de bästa hälsningar
Edith Lien, Ulricehamn.
”Senior Advisor”